2020-06-06 Våtmarker

De våtmarker som Linköpings kommun har återskapat söder om staden, dels där torpet Ekäng låg samt Rosenkällasjön  i Tinnerö eklandskap, har blivit favoritmål för  mina fotoutflykter just nu.
Det vimlar av aktiviteter bland alla fågelfamiljer. Häckningen för visa arter har genomförts och ungarna har kommit ut. Fortfarande finns de starka familjebanden, inte minst beroende på behovet av hjälp med föda. Andra arter har inte kommit lika långt, men det dröjer inte länge, förrän nya ungar dyker upp!

För några dagar sedan, vid Ekäng, där våtmarken delas av orienteringsklubbens spår, fanns många fågelfamiljer med ungar.

Där fanns andungar från gräsand och knipa, gässlingar från både grågås och kanadagås samt sothöns med ungar.

Sistnämnda är uppseendeväckande i sitt yttre. Ofta dålig dag med frisyren, men sminkade i starka färger!
Många olika adjektiv används vid omnämnande. Fula, fulsnygga, fulsöta, men framför allt söta och gulliga. Välj själva!
Nedan följer en kavalkad av bilder.


Sothöna


Sothöna


Sothöna


Sångsvan, hela familjen håller ihop!


Familjen Knipa, utan pappa knipa

Två arter har , vad jag känner till, inte visat upp några ungar än, men de är nog i hugget!
De jag tänker på är svarthakedoppingen och gråhakedoppingen.
Bilden på gråhakedoppingen är dock inte från samma våtmark, utan är tagen vid Rosenkällasjön, inte långt bort alltså!
Svarthaken dök och kom upp i motljuset och skakade av sig vattnet!


Svarthakedopping i motljus


Svarthakedoppping i medljus


Gråhakedopping i Rosenkällasjön

Rosenkällasjön verkar vara knölsvanarnas rike och fler blir de!


Hör till familjen på bilden ovan!

Måste avslutningsvis ge kommunen en eloge, för arbetet med att återställa forna våtmarker. Ska bli spännande att se hur utvecklingen blir i Ullabergs naturreservat, det senaste tillskottet, med nya möjligheter.