2020-07-14 Sothöna igen, något äldre!

Ja, nu har det gått 5 veckor sen sothöna-ungarna kom ut. Kul att återse dem!
De har växt till sig och har blivit självständigare. De håller sig dock inom familjen

Först en lite påminnelse om hur de såg ut i början av juni!

Nu har de blivit ungdomar!

Lever på stor fot!

Ser lite ledsen och fundersam ut!

Men har en kompis i alla fall

..och sköter kroppsvården

2020-06-06 Våtmarker

De våtmarker som Linköpings kommun har återskapat söder om staden, dels där torpet Ekäng låg samt Rosenkällasjön  i Tinnerö eklandskap, har blivit favoritmål för  mina fotoutflykter just nu.
Det vimlar av aktiviteter bland alla fågelfamiljer. Häckningen för visa arter har genomförts och ungarna har kommit ut. Fortfarande finns de starka familjebanden, inte minst beroende på behovet av hjälp med föda. Andra arter har inte kommit lika långt, men det dröjer inte länge, förrän nya ungar dyker upp!

För några dagar sedan, vid Ekäng, där våtmarken delas av orienteringsklubbens spår, fanns många fågelfamiljer med ungar.

Där fanns andungar från gräsand och knipa, gässlingar från både grågås och kanadagås samt sothöns med ungar.

Sistnämnda är uppseendeväckande i sitt yttre. Ofta dålig dag med frisyren, men sminkade i starka färger!
Många olika adjektiv används vid omnämnande. Fula, fulsnygga, fulsöta, men framför allt söta och gulliga. Välj själva!
Nedan följer en kavalkad av bilder.


Sothöna


Sothöna


Sothöna


Sångsvan, hela familjen håller ihop!


Familjen Knipa, utan pappa knipa

Två arter har , vad jag känner till, inte visat upp några ungar än, men de är nog i hugget!
De jag tänker på är svarthakedoppingen och gråhakedoppingen.
Bilden på gråhakedoppingen är dock inte från samma våtmark, utan är tagen vid Rosenkällasjön, inte långt bort alltså!
Svarthaken dök och kom upp i motljuset och skakade av sig vattnet!


Svarthakedopping i motljus


Svarthakedoppping i medljus


Gråhakedopping i Rosenkällasjön

Rosenkällasjön verkar vara knölsvanarnas rike och fler blir de!


Hör till familjen på bilden ovan!

Måste avslutningsvis ge kommunen en eloge, för arbetet med att återställa forna våtmarker. Ska bli spännande att se hur utvecklingen blir i Ullabergs naturreservat, det senaste tillskottet, med nya möjligheter.

2020-05-10 Mest fågelbilder

 

Svartåmynningens naturreservat
Sättuna

Parningsbeteende hos Tofsviporna. Hanen ligger på en tuva och honan gör anflygningar riktigt nära hanen.
Vet ej om detta ledde till något förhållande!

 

Rådjursträff en sen afton

De här gillade nog inte fotografen

 

Svartåmynningens naturreservat
Nybro

Rödspoven vilar på ett ben!

Nästan hälften av fjällgässpopulationen gjorde halt i reservatet i år, på sin väg mot norra Sverige

Corona gäller för gässen också!?

Idhults naturreservat
Reservatet ligger strax söder om Björkfors i sydöstra Östergötland
Här kan du läsa mer om reservatet i Länstyrelsens folder:
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c64f41/1526067906366/Idhult%20folder%202016.pdf

Här är två foton på Adam och Eva. Det är inte två olika orkidèer, utan en färgvariation hos en och samma art av orkidè!

Svartåmynningens naturreservat
Nybro

En tjolahoppande ängspiplärka

Stare

Rapphöns

Tinnerö eklandskap

Skäggdopping och gädda

Snatterand

Ekängsdalens våtmark

Rödhakedopping
En aning osams, de här två

Blev till en eldig tango…

….men sen lugnt och fridfullt igen!

 

Avslutningsvis
Sothöna, på torra land

 

2020-02-20 Återblick från förra året!

Av olika anledningar har det inte blivit några inlägg på en mycket lång tid. Skälen är flera, men här kommer ett axplock av bilder som jag nu vill visa.

Även ett bildspel finns längst ned i inlägget!

Var en sväng till norra Dalarna i mitten av juni. Då var jag bl. a. uppe i Njupeskär, där Sveriges högsta vattenfall finns.
Hittade några andra motiv, än själva fallet den här gången. Hade hopp om att få bild på jaktfalk, som jag sett tidigare där. Kanske dålig tajming den här gången.
Från parkeringen upp till fallet är det 2 km att gå. Det är roligt att se vilka fantastiska insatser som gjorts  för människor som är rörelsehindrade.
Nåväl, provade att gå i naturen istället och i solskenet gör sig det mesta.
Så här kan en tjärn se ut i vackert väder.

I närheten av tjärnen tog jag en närbild på trollsländan, där man tydligt ser facettögonens mönster.

Lavskrikorna var på plats som vanligt. Det är en fågel som är ovanligt orädd för människor. Den kallas inte för inte ”Fläskolle”, beroende på att den gärna kommer och hälsar på och äter t.o.m. ur handen. Enligt legenden har detta sitt ursprung från kolarna som var ute i skogen och hade fläsk på mackorna, när de hade fikapaus från arbetet med milan!

Lönö ligger vid Vikbolandets norra strand vid Bråviken.
Vid en naturtur, stod jag plötsligt öga mot öga med en råget. Vi glodde en stund på varann, sen drog hon. Följde med kameran och fick en fin ”actionbild”. Hon försvann sen hoppandes i rågåkern.

 

Vid en båttur, som gode vännen Owe bjöd på i Bråviken, stötte vi på ett antal Havsörnar.
De är stora, med en vingbredd som kan bli upp till 2,5 meter och en kroppslängd på över metern. Vikt upp till 7 kg.

Avslutningsvis har jag här lagt upp ett bildspel, som jag gjorde för ganska exakt
1 år sedan. Klicka på bilden så startar bildspelet.
Det finns ljud till bildspelet, så ha volymen på!

 

 

2019-06-30 Öland i mitten av maj månad

Ligger lite efter i rapportering om mina små fotografiska äventyr.
Hur som helst, det blev en tur till Öland och framförallt Ottenby i mitten av maj.
Fin resa, men otur med vädret. Kraftiga regn en dag och svårartad dimma nästa dag.
Lite fågelbilder blev det dock och åtminstone 3 nya arter hamnade framför min kamera.
Jag börjar med en Ärtsångare, som är en ny bekantskap för mig.
 Ärtsångare

Nästa fågelart, Rödhalsad gås, är en flyttfågel som normalt finns i arktiska områden i Europa och österut.
Några var på besök i Ottenby och hade slagit sällskap med ett gäng Vitkindad gås, som ses i bakgrunden!

Rödhalsad gås

I fyrträdgården i Ottenby sprang bl.a. denna Svarthätta omkring på marken.
Svarthätta

Att fotografera i dagen sista solstrålar ger en röd  fin nyans till objekten.
Först en större strandpipare!

Större strandpipare

..och därefter en Småtärna, också den en ny art för mig. Småtärnan är en idog fiskare som ständigt dyker efter mat!

Småtärna


Småtärna

En häftig formation av Skrattmåsar i motljus. Påminner mycket om en flygplansformation, den berömda julgranen i december.

Skrattmås

Det här är en Halsbandsflugsnappare  som ger full hals.
Halsbandsflugsnappare

Från sidan ser man tydligt teckningen av halsbandet som gett namnet åt fågeln.

Halsbandsflugsnappare

Den sista nya arten för mig blev en Lundsångare. Den var säkert lite extra, det hördes på kommentarerna av entusiastiska besökare.
Det mest kännetecknande är det vita strecket som syns på vingen enligt trovärdiga skådare.
Tyvärr blev denna bild tagen, just när dimman slog till som värst! Trots kvaliteten, syns strecket mycket bra!

Lundsångare

För att visa att det finns annat trevligt än bara fåglar på Öland, kommer här en Buskstjärnblomma!

Buskstjärnblomma

….samt det vanliga gänget  som ligger utanför Ölands södra udde, nämligen delar av sälkolonin som har en bra dag!

Tack och välkomna åter!

2019-05-05 Några annorlunda och några någorlunda bilder på fåglar

Ibland droppar det ner fågelarter som normalt inte besöker oss på våra breddgrader och inte heller häckar här.
Sen finns det andra mer ”normala” arter, men som inte jag sett tidigare.
nedan kommer lite bilder!
Dessutom tillkommer normala som jag sett tidigare, men som är lika välkomna för det!

Vi börjar med en Jorduggla i kvällens absolut sista ljus, när den födosöker över maderna i Svartåmynningens naturreservat.


Jorduggla

För ett par veckor sedan gick larmet att en Stäpphökshane varit synlig vid Sättunaplattformen, också det i Svartåmynningens naturreservat.
Jag som många andra for dit och upptäckte att det faktiskt var 2 st.
Det syntes tydligt att de inte var så såta vänner, trots att det inte var någon hona i närheten, vad jag såg.
Wikipedia: Stäpphöken häckar i sydliga delar av östra Europa och centrala Asien. Den är flyttfågel och övervintrar mestadels i Indien och sydöstra Asien. Den är en sällsynt gäst i västra Europa. Stäpphöken har häckat flera gånger i Finland.


Stäpphök, hane


Stäpphök, hane

 

En annan sällanbesökare är Härfågeln. Den har nu varit ett antal dagar vid Ullstämmaskogens naturreservat och också den har lockat många fågelskådare och fotografer. Det var först vid femte besöket som jag hade tur att få några bilder. Skam den som ger sig!
Den var lite blyg på första bilden!


Härfågel


Härfågel

En ny fågelart för mig var Gråhakedoppingen. Det finns ett par av dessa i Rosenkällasjön i Tinnerö eklandskap, även det ett naturreservat i Linköpings närhet. Jag kan inte annat än tycka att vi har väldigt stora möjligheter till otroligt  fina naturupplevelser i Linköpings kommun!
Bilden nedan kan ge en liten förhoppning om eventuell häckning. De visar i alla fall lite känslor för varann. Vi håller tummarna!

Gråhakedopping, hane och hona


Gråhakedopping

En av de andra doppingarna vi har i reservaten är Svarthakedopping.
Här är ett porträtt av den!


Svarthakedopping

Slutligen en annan trevlig fågel, Nötskrikan. Den lurade mig ett kort sekund, när den sprang omkring på marken, beigefärgad, med lite svart och vitt. är det Härfågeln? Nä, såg ju sen när jag lyfte kameran att förhoppningen grusades!


Nötskrika

Hoppsan, trillade visst av pinn!


Nötskrika

2019-03-19 Våren i antågande

 


Tornfalk
Häromdagen satt den här Tornfalken spejande vid infarten till Nybro och Svartåmynningens naturreservat, väntandes på nån sork, förmodligen.


Huggorm
Vårsolen är skön för våra växelvarma vänner. Nåja den här är kanske inte allas vän och definitivt inte hundarnas. Det gäller att ha uppsikt när man rastar sin hund.


Motljus
Vid Rosenkällasjöns dämme strilar det lite vatten, som gav en kul bild i motljus.


Tranor
Besök i Stjärnorpsravinen idag. På vägen dit såg jag två tranpar på ett gärde, varav det ena syns här. Alla tranor  hamnar inte i Västergötland, tydligen!


Gärdsmyg
I ravinen hittade jag den lilla Gärdsmygen och fick en miljöbild för årstiden. Det mesta av växtligheten är fortfarande brunt, så även fågeln. Inte lätt att få syn på och den sitter still max en sekund. För övrigt fanns det i ravinen många kvittrande fåglar, Rödhake, Bofink, Nötväcka, Trastar och mesar.


Tibast
Trots den bruna växtligheten fanns det i alla fall några som lyste upp i det bruna! Blommar fint på bar kvist gör Tibast. Värt att veta är att växten är giftig. Bark och bär är starkt irriterande, men allvarliga förgiftningar är ovanliga!


Vårlök
Slutligen en av de tidigaste vårblommorna, Vårlök, en liten trevlig ört som gör sig bra i närbild!

2019-01-01 Småfåglar i skogen

Sedan något år tillbaka har jag en matning för fåglar i skogen, någon kilometer hemifrån. Matningen är väldigt uppskattad och precis så känner man sig, när man kommer med ryggsäcken med mat och hunden i släptåg. Man skulle kunna tro att den sistnämnde skrämmer fåglarna, men icke.
Det är intressant att se olika beteenden för olika arter. Tuffast är Svartmesen, den är också den minsta arten som jag har haft på besök. (vad jag vet)
De betydligt större Nötskrikorna är de första att ge sig iväg när man kommer! De har en egen bytta med ekollon!
Annars är det solrosfrö och nötter som går åt mest. Viltfågelfrö är ingen höjdare!
Fick tag på fläsksvålar med späck som jag monterade upp på stammarna till 2 tallar. Trädde en stark, hyfsat tjock lina, genom och band fast. Funkade första omgången. Nästa gång, med nya svålar, så var dessa borta när jag kom. Linorna låg på backen och var avhackade. Så det blir en ny lösning på detta!
Här kommer några bilder på mina kompisar!
Först tre bilder på den minste och tuffaste! Svartmesen!


Bakänden


Det är ingen som ser mig, va?


Den betydligt större Nötväckan får allt vänta!


Typisk sittställning för Nötväckan


Inte typisk pose på Trädkryparen. Normalt håller den till på trädstammar! Som på nästa bild!


Så här har jag för det mesta sett Trädkryparen!


Och är man ingen trädkrypare så kan man ju låtsas och härma, i alla fall,
sa Talgoxen


Punkaren Tofsmesen kommer ensam, då och då! Verkar inte ha några artfränder i omgivningarna.


Blåmesen, sötast som vanligt!

 

 

2018-10-11 Höst i Dalarna

I slutet av september blev det resa till Dalarna, närmare bestämt Hundfjället, där vi hyrt vår sedvanliga stuga.
Tanken var att det bl. a. skulle plockas lingon och även flugfiskas i Görälven. Det fanns inga lingon!..och det var för mycket vatten i älven, så det blev inget fiske heller. Det blev alltså ingenting att rensa!
Det blev istället några utflykter. En av dem gick till Fulufjället, närmare bestämt Njupeskär, där Sveriges högsta vattenfall finns. Vi åkte på små grusvägar längs foten av Fulufjället, där man alltid brukar hitta lite spännande saker.
Den här gången blev det ganska färsk vargspillning.
I de höstlika färgerna framträdde verkligen lärkträden speciellt.  Lärk, som trädet formellt heter, tappar barren på vintern till skillnad från exempelvis tall och gran. Precis som löven på lövträd, gulnar  barren  innan de faller.


Lärk


Lärk

Framme vid Njupeskär parkerar man vid det Naturum som finns där. Skall man ta sig till själva fallet blir det en promenad på några kilometer. I stället för att gå till fallet inriktade jag mig den här gången på att få lite bilder på Lavskrikan. Lavskrikan är en kråkfågel och är släkt med Nötskrikan. Den håller till från Svealand och norrut.
Även ett par andra fåglar dök upp, Talltitan och Nötväckan.


Lavskrika


Lavskrika


Talltita


Nötväcka

Görälven får så här års,  en fantastiskt fin inramning av alla gulfärgade träd, som syns både ovan och i speglingar i vattnet.


Görälven


Görälven

Det finns  en sydlig sträckning av Kungsleden. Den startar från söder vid högfjällshotellet i Sälen och går upp till Rogen-området i västra Härjedalen. Den är ca 15 mil lång.
Den passerar Görälven via en gångbro på den plats där vi befann oss.


Kungsledsbron över Görälven

Inga lingon, ingen fisk, men det fanns i alla fall lite blåbärsris och Ljung i markerna, samt Fönsterlav, den lav som allmänt brukar kallas för vitmossa!
Och med dessa bilder tackar jag för titten denna gång!


Blåbär


Ljung


Fönsterlav

 

2018-08-04 Lite naturligt

Senaste perioden har inte blivit så aktiv med kameror och objektiv, av olika skäl. Måste erkänna att vädret spelat en stor roll till detta.
Men några bilder kommer här.
Vi börjar i Kärna mosse, där jag hittade en variant av orkidén Kärrknipprot. Den varianten bestod av färgförändring, från lite röd-rosa som jag varit van vid, till en beige variant.


Kärrknipprot


Kärrknipprot, beige variant

Hade turen att träffa en trevlig och kunnig person på mossen, Johan Gren, som tipsade om Skogsknipproten som växer i kanten av mossen. Tyvärr missade jag blomningen av denna, då jag var bortrest en vecka. Så det blir att vänta ett år till!
När jag skulle kolla om Skogsknipproten blommade, hittade jag en annan växt som var på upphällningen, i den meningen att den var förberedd för förökning, som jag förstår det. Se de symmetriska resterna av blomman, jag antar att spröten kommer att forsla iväg  frön så småningom. Har inte lyckats artbestämma denna växt, tyvärr.


Fröställning, okänd art

Passar på att visa två olika arter av Sileshår, ni vet växten som är klibbig och fångar insekter som den suger näring ur.
Rundsileshår och Storsileshår. Dessa växer också på mossen.

Rundsileshår

 

Storsileshår

Nu lämnar vi Kärna mosse för ett litet besök på en ö i Västerviks skärgård.
Där träffade jag på bl.a. en Kärrgräshoppa samt en Bastardsvärmare!


Kärrgräshoppa

Klubbsprötad bastardsvärmare

Slutligen beger vi oss norrut, till Norra Jämtland. Dit har jag åkt i 30 år för att utöva 2 av mina hobbies, foto och fiske.
Som brukligt varit, blev det även detta år en tur upp mot Stora Blåsjön och sen vidare upp mot Stekenjokk och in i Lappland.
Förra året var vattenståndet normalt i Blåsjön, men i år , precis som för 2 år sedan, fanns det otroligt lite vatten i sjön.
Detta innebar att fina sanddyner uppenbarade sig och skapade fina vyer, speciellt i det lite blådisiga väder som rådde. Blåsjön gjorde skäl för namnet!


Stora Blåsjön


Stora Blåsjön

Hur gick det då med fisket. Jo, tack alldeles förträffligt.
På bilden syns reskosten för hemfärden! Det blev den stekta varianten, eftersom det var totalt eldningsförbud och att röka fisken var uteslutet. Men det var gott ändå!